RITA illustration

Julen närmar sig. Höstmörkret faller. Vi får julklappsångest och brygger Classic Mellanrost. De dagar vi vill vara lite speciella; Classic Elbrygg Svea. Same shit, men allt för att inte falla med löven. Blöta regntunga asp eller lönn eller ännu värre björk, som klibbar mot rutan och lappar gatan vill ingen halka på. Eller fastna under. Vem vet vart man kan hamna höstdystra dagar som dessa. Vi klagar på att skorna blir smutsiga och gnider av lövslasket med handen, skakar av det i mörkret precis som ångesten över att leva i ett av de mörkaste länderna i världen. Innerst inne förstås innerligt tacksamma över att ha något att se fram emot till skillnad från alla de länder som lever i ständigt solsken - hmpf! Vi fäster skygglapparna och fokuserar på skärmen, på kaffet, på musiken som strömmar ut från Spotify - mellan reklampauserna eftersom ingen brytt sig om att uppgradera till Premiumversionen. Reklamen som var tredje låt förresten nöter hål i skallen. Känns som hos tandläkaren, en irriterande frekvens och ett ivrigt nötande på samma ställe. Men nu: Skygglapparna. Kaffet. Skärmen. Kaffet. Skärmen. Gott folk, här har ni en illustratör som ännu lever! Välkomna till min blogg. //RITA "Det är bra att hålla sig i livet så länge som möjligt, för när man dör gräver de ner en i jorden och då hjälper det inte hur mycket man än sparkar." Tora, 6 år (ur boken Gamla tanter lägger inte ägg - Levengood, Lindell)